MESSATSU!

Jag drömde ingenting alls, för jag har inte somnat än, och jag kan inte somna än, för jag har vänt på dygnet. Inte särskilt praktiskt när man tänker tankar som bör diskuteras med någon. För den enda jag har till hands att diskutera med här hemma, hon somnar nästan så fort lampan släcks och huvudet nuddar kudden (på det bra sättet förstås, ifall du läser det här Rebekka :D), och jag vill inte väcka henne.

Det jag funderade på, och faktiskt panikade lite över, var att jag kom fram till att eftersom att.. vänta nu. Ju mer jag tänker på det, desto dummare låter det. Jag tänker inte ta det längre, och jag panikar inte över det längre.

Nice!