Greatness!

Jag är ju kung jag!

10 - Eller; nu börjar det på riktigt.

Jag har inte sovit en blund inatt. Jag tycker någonstans att jag borde vara van vid hur det känns, eftersom att jag mer eller mindre levde hela mitt liv så förut, men det var väl kanske ett tag sen och jag har nog glömt bort hur det var. För dom som inte vet hur det kan kännas så skulle jag, ganska träffande om jag får säga det själv, beskriva det i följande punkter:
  • Ögonen är så torra att när man blinkar kan man skymta små sandkorn skingras i vinden, från den Gobi-liknande öken som även refereras till som tårkanalen (canaliculus lacrimalis).
  • Din mage slutar fungera i symbios med kroppen, och bestämmer sig för att göra myteri istället. En trött kropp ska inte behöva springa på toa stup i kvarten, det har jag sett i målningar och hört i visor (den som gissar det citatet utan att fuska får 5 kr på låtsas.)
  • Man kan inte tänka. Eller, jo. Man kan, men man vill inte, för att det är alldeles för jobbigt. Nästan jobbigare än det helvete som magen ställer till med.
Med hänvisning till den sista punkten kan jag inte fortsätta den här listan, som skulle kunna göras ganska lång. Men orkar man inte tänka, så blir listor oftast korkade eller korta. Min är naturligtvis alternativ 2.

I övrigt "jobbade" jag min sista dag idag. Jag gick dit, slängde papper, fick nya papper, fikade, kramades, glömde mina nya papper och gick. Jag ångrar litegrann att jag glömde dom nya papprena, för dom ville jag faktiskt ha. Jag ångrar dessutom litegrann att jag ens vistades utomhus idag, för det är cprövkallt och det blåser. Men mest ångrar jag att jag glömde papprena. Jaja.

Innan mina ögon börjar likna någon slags torkad naturgodis med inslag av sandlåda tänker jag sova en stund. Gonatt.






Förresten kom jag på att ett öga är helt sjukt. Det ser ut som en jävligt behaglig toalett. Eller kanske någon fräsig attraktion på ett äventyrsbad. Sjukt.

11

Woooh!
Det mesta verkar lösa sig nu känns det som. Kul för mig! Nu när så mycket verkar funka tänkte jag att min ipod kanske har kommit in till hittegodsavdelningen. Det hade den inte. Kul för mig!

14 - Eller; bra idéer, alternativt: Jag tänker mycket.

Två veckor kvar innan jag försvinner från sverige i ett år. Sjukt.
Jag måste ha en försäkring innan jag åker, så jag pratar med min språkresebyrå om det här och dom säger att dom har en försäkring jag kan köpa av dom, och jag tycker att det låter som en bra idé. Jag frågar när den ska vara betald, och dom säger att jag kan betala den när jag får mina pengar av csn, och jag tycker att det låter som en bra idé. Senare på kvällen kommer jag på att jag kanske måste ha något slags bevis på att jag har en försäkring, och jag antar att ett kvitto inte går att få förrän jag har betalat den liksom. Dom har naturligtvis inte öppet på helger, så nu måste jag sitta och fundera på om det här alls går ihop hela helgen. Jag tycker inte att det låter som en bra idé.

Meeeeeen, hur kul är det att bara sitta och fundera över det i två dagar, när jag inte har någon möjlighet att göra något åt det förrän på måndag tänker jag, så jag tänker att jag ska försöka skingra mina tankar med lite tv-spel kanske (alltid en god idé tänker jag). Det var ett tag sen jag spelade dom gamla zelda-spelen så jag tänker att det kanske finns någon skön person som har kirrat så att det går att spela på internet. Jag hittar en sida som verkar lovande, ända tills jag börjar spela. Det är så dåligt att jag inte ens vill börja beskriva det egentligen. Hela spelet är gjort i något gratisprogram, där det inte behövs mer skills än att kunna rita lite i paint egentligen, och musiken är en halvkass remix av Lost Woods. Inte en bra idé. Jag vill inte skriva något mer om det där spelet, så skaffa en egen uppfattning vettja.
The Curse of Waterdeep - Fellowship of Kings verkar det heta dessutom. Bra där(y).

Näe, det var inte min bästa idé idag, så jag funderar på att läsa på litegrann om Jonathan Blow. Honom gillar jag, för han har gjort Braid (en jävligt bra idé). Han har på sin hemsida länkat till en sida med en jättelång transkription (säger man ens så, eller hittar jag på?) av ett tal som Raph Koster höll på något ställe en gång i tiden. Det är lite intressant, ibland. Men jag gillar inte Raph Koster, för jag vet inte vem det är. Så min dag kommer nog mest gå ut på att läsa på om honom, en mycket bra idé.

Sen blir det party. Det är en myycket episk idé.

Pis aut!


16

Boende: Check. Wretman fixar.

I övrigt är jag en tjurskalle som inte tänker innan jag talar.

18

Cash rules everything around me
C.R.E.A.M!
Get the money
Dollar dollar bill yaaaaaaaaaaaa!

Kass man är.

19

Någon sa något någon gång om att det är bra för en själv att ta lite tid och reflektera över sig själv och sånt där, men jag är tydligen inte så bra på det. Jag har aldrig varit särskilt duktig på att ge det här med självreflektion tillräckligt med tid så när jag väl gör det kommer allting på samma gång, och det funkar inte riktigt som Någon någon gång sa att det skulle göra. Tänk er in i en situation där ni ska granska samtliga snöflingor i en lavin. Inte så kul, inte så lätt. Sen har jag iofs föreställt mig den här biten med självreflektion som en stund då man lägger sig ner i något bekvämt, tar på sig läsglasögon, kliar sig själv i sitt långa filosofskägg och yttrar meningar som "Ah, nu förstår jag precis hur jag fungerar" eller "Ja, sannerligen måste det vara så här jag tänkte när jag gjorde si eller så", men så kanske det inte alls ska vara, jag vet inte. Ibland funkar det kanske bara helt enkelt med att låta allting rinna igenom huvudet utan att begrunda precis allting. Bara låta det komma ut från den lilla vrå där det gömmer sig? Som att städa en garderob kanske. Man öppnar dörren och - YAY! Allt som man har tryckt in i garderoben under sina städdagar bara väller över en och lämnar en med känslan av att "nu får jag visst skylla mig själv lite". Näe inte riktigt så. Jag vet inte vad jag skriver längre hahaha, allt bara rinner i min hjärna just nu. Det är så jävla mycket som händer bara, och jag känner att jag inte riktigt har koll på läget. Det känns ungefär som att jag har satt mig på en karusell som jag vet är alldeles för intensiv för mig, och som jag egentligen inte tycker om, men att jag hela tiden har försökt övertyga en annan del av mig själv om att "Det här klarar jag ju visst det", men när åkturen väl sätter igång och jag känner att jag måste slänga mig ur i panik tittar jag vädjande på den föregående delen av mig själv, men han står där och hånler åt mig och säger "Det här hade du inte riktigt tänkt igenom va?", och åkturen fortsätter i ökande tempo.

Det här har jag inte riktigt tänkt igenom tror jag.
Det skulle vara mycket roligare om man fortfarande var liten och någon annan, någon som är vuxen på riktigt, sa åt mig att jag inte hade tänkt igenom vissa saker riktigt, och sen håller jag med och allt är frid och fröjd, jag behöver inte fortsätta. Inget "sen då?".
Barn har för mycket privilegier.

Mitt i allt det här försöker jag dessutom läsa igenom all info om mitt förhoppade boende i Japan, vilket inte heller går som det borde, eftersom att den person som har översatt sidan troligtvis inte hade så höga betyg i engelska. Listig som jag är slänger jag in den japanska sidan i google translate istället och märker till min förvåning att det blir en helt annan översättning på punkten om internet
"The USEN Internet can be connected (There is no extra charge needing)"
lyder den vanliga översättningen av sidan, och jag tolkar det som att internet ingår i priset. USEN är för övrigt ett väldigt fult namn på en internetleverantör.
Google Translate, å andra sidan, säger "USEN Internetanslutning (Tar extra kostnad)". Det här är liksom svårt att tolka på annat sätt än att det kommer att kosta extra. Jaja, det där blir nog bra (Vips så har jag en till sak i min mentala garderob).

"Peace..out!"

Jag tycker om min Rebekka.
Hjärta hjärta EP baby.

lol

:D

RSS 2.0