Ja, jävlar du.
Det är kul att pillra och fixa med saker
Förutsatt att det går bra.
Något jag vet funkar alldeles utmärkt är runristningar, så jag funderar på att byta ut min dator mot, förslagsvis, ett flyttblock av fördelaktig storlek. Datormusen kan jag kanske byta in mot en billig slant och sedan köpa mig en hammare av blygsam kvalitet. Där kan jag sitta och hamra och till min stora glädje se att det funkar som det ska (jag-skriver-en-sak-men-helt-andra-saker-händer does not apply in stone).
Jag kanske t o m ska bosätta mig på en jävla rullstensås? Obegränsat diskutrymme liksom.
Mitt lekande gick med andra ord inte så bra idag. Jag hade grandiosa planer på att få igång ett fungerande Windows 7 på min lilla dator, för jag har nämligen läst att det ska funka relativt bra för de som har försökt. Kul för dom, I guess.
Jag märkte rätt snabbt att 7 inte var något för den dator jag nyttjar, och bestämde mig för att återgå till XP.
Lättare sagt än gjort, naturligtvis.
Det första som går snett är att min nyformaterade och uppdaterade dator inte märker att jag stoppar in en usb-sticka i skiten. Det här finner jag faktiskt lite lustigt, ty hade jag fått ett avlångt objekt instoppat i valfri hålighet i min kropp kan jag garantera att jag hade märkt det.
Jag bestämmer mig för att sköta den här processen via en kompis dator istället. Jag fixar alla filer som behövs, för jag har varit smart nog att spara dom för tillfällen som dessa. Till mitt stora förtret märker jag att jag inte minns hur det var man skulle göra och därför behöver jag en guide. Jag hittar ingen guide som passar min situation, men jag hittar iaf en som påminner om det här klavertrampet.
Här läser jag att ett USB-minne på över 4 GB inte kan formateras med dom program som jag hade tänkt använda (här tänker jag något i stil med oj, otippat), men jag läser att jag lyckligtvis kan fixa det här med hjälp av ett annat program.
När jag väl har fått tag i det här programmet och ska kavla upp ärmarna en gång för alla, märker jag att min vän inte har någon form av virtuell enhet, så jag kan inte extrahera filerna som behövs.
Vafan är det här? Sak på sak som jag företar mig verkar gå allt annat än felfritt. Nästan så att jag tror att häxmästare är i farten på riktigt.
Men det gör inte så mycket, för kärleken har jag iaf.
Nu kanske jag överdriver en smula och får allt att låta värre än vad det är, men det skulle faktiskt vara mycket smidigare om allt gick som det skulle för en gångs skull. Happy Surprise! liksom.
Förutsatt att det går bra.
Något jag vet funkar alldeles utmärkt är runristningar, så jag funderar på att byta ut min dator mot, förslagsvis, ett flyttblock av fördelaktig storlek. Datormusen kan jag kanske byta in mot en billig slant och sedan köpa mig en hammare av blygsam kvalitet. Där kan jag sitta och hamra och till min stora glädje se att det funkar som det ska (jag-skriver-en-sak-men-helt-andra-saker-händer does not apply in stone).
Jag kanske t o m ska bosätta mig på en jävla rullstensås? Obegränsat diskutrymme liksom.
Mitt lekande gick med andra ord inte så bra idag. Jag hade grandiosa planer på att få igång ett fungerande Windows 7 på min lilla dator, för jag har nämligen läst att det ska funka relativt bra för de som har försökt. Kul för dom, I guess.
Jag märkte rätt snabbt att 7 inte var något för den dator jag nyttjar, och bestämde mig för att återgå till XP.
Lättare sagt än gjort, naturligtvis.
Det första som går snett är att min nyformaterade och uppdaterade dator inte märker att jag stoppar in en usb-sticka i skiten. Det här finner jag faktiskt lite lustigt, ty hade jag fått ett avlångt objekt instoppat i valfri hålighet i min kropp kan jag garantera att jag hade märkt det.
Jag bestämmer mig för att sköta den här processen via en kompis dator istället. Jag fixar alla filer som behövs, för jag har varit smart nog att spara dom för tillfällen som dessa. Till mitt stora förtret märker jag att jag inte minns hur det var man skulle göra och därför behöver jag en guide. Jag hittar ingen guide som passar min situation, men jag hittar iaf en som påminner om det här klavertrampet.
Här läser jag att ett USB-minne på över 4 GB inte kan formateras med dom program som jag hade tänkt använda (här tänker jag något i stil med oj, otippat), men jag läser att jag lyckligtvis kan fixa det här med hjälp av ett annat program.
När jag väl har fått tag i det här programmet och ska kavla upp ärmarna en gång för alla, märker jag att min vän inte har någon form av virtuell enhet, så jag kan inte extrahera filerna som behövs.
Vafan är det här? Sak på sak som jag företar mig verkar gå allt annat än felfritt. Nästan så att jag tror att häxmästare är i farten på riktigt.
Men det gör inte så mycket, för kärleken har jag iaf.
Nu kanske jag överdriver en smula och får allt att låta värre än vad det är, men det skulle faktiskt vara mycket smidigare om allt gick som det skulle för en gångs skull. Happy Surprise! liksom.
Kommentarer
Trackback
