MESSATSU!

Känslorna kommer i blandade skurar, allt går upp och ner, fram och tillbaka. Jag ska nog fan söka jobb på Gröna Lund som levande berg- och dalbanda. Näe det ska jag inte, jag ska åka till Japan HAHAHAHA ASKUL SKÄMT!
Nämen seriöst, jag fattar inte vad som händer riktigt.

Jag sitter och gör dom sista förberedelserna, försöker komma på vad fan det var jag hade glömt packa (för jag vet att det är en sak som ligger gömd under tio kilo skit på skrivbordet, men jag kommer inte ihåg vad det var, bara att det var något. Alltså kan jag inte hitta det.), och säger lite farväl.
Rebekka ligger här bredvid mig och sussar. Jag är lite elak och väcker henne titt som då, för jag når (läs orkar inte sträcka mig) inte till eluttaget, och jag har lite saker som måste laddas, men hon verkar inte lida så hårt av det, då hon däckar igen, två sekunder senare. Hon ser ut som den vackraste ängel jag sett. En ängel med lite dregel i mungipan. Underbara dregel. Underbara Rebekka. Underbara Rebekka. Underbara Rebekka.

Jag fick förresten ett mail från min språkresebyrå i förrgår. Det var lite info om hur det kommer bli när jag kommer fram och så, med transfer och nycklar till lägenheten osv. Inledningen var bäst, anser jag;

Hej Erik

Extremt jävla asroligt, speciellt med tanke på att jag inte heter Erik. Alls. Ingen i min släkt heter Erik. Inte ens i mellannamn. Inte ens ett fragment av mitt efternamn påminner om Erik.
Jag skrattar fortfarande när jag ser det här mailet. Årets bästa skämt säger jag!
Skämtet slutar dock vara roligt om det visar sig att hela min resa är bokad under namnet Erik. Jag heter som sagt inte Erik.
Ett annat roligt skämt var när vi skulle ta bussen hem hit efter att jag hade mött upp Rebekka från tågstationen. Bussen heter 873 Nyfors, men skylten hade typ pajat så det stog istället 873 Nafiks eller möjligtvis Nrafiks. Bildbevis finns, och kommer dyka upp så fort jag får lägga vantarna på skiten.